torsdag 24 mars 2011

1 + 1 = 2

Hundar är smarta, det vet jag.
Bella är hund så då måste hon vara smart.
Hon är smart.
Bellas stora passion i livet förutom att springa fort, är att smita in i olika små eller stora, hål i häckar och staket.
Hon gör ingen skada när hon väl smitit in i någons trädgård eller på något annat ställe, där hon helst inte skall befinna sig, men det är ändå inte bra.
Jag vill ju inte att någon skall bli arg på henne, elller på mig heller som ju är ansvarig för alla hennes handlingar här på vår jord.
Jag har lagt ner mycket tid på att träna henne på inkallning och där är hon klockren, idagsläget kommer hon alltid när jag kallar, helt underbart.
Vad har det ena med det andra att göra?
Jo, så här ser det ut:
lilla hyssfröken smiter in i någon trädgård så fort jag inte har koll, jag vill inte att hon är där, och jag kallar på henne. Hon kommer som ett skott, ser glad ut och vet att det vankas belöning, då hon varit duktig och kommit.
Men grejen är den att jag har kommit på henne nu.
Jag är alldeles säker på att hon även börjat smita in, därför att hon vet att då kallar jag, och då blir det belöning.
Kom på henne häromdan med att smita in, stå och vänta på inkallningen för att därefter hysta in belöningen.
Smart, va!
Efter detta har jag bytt strategi.
Det måste jag, för att kunna bryta denna lilla cirkel av händelse och konsekvens.
Numer har Bella alltid långlina på sig när hon är lös och hon är lös på varje promenad.
Med linan kan jag hejda henne innan hon smiter in någonstans, och jag försöker ha superkoll på henne.
Min strategi går ut på att förhindra att hon överhuvudtaget kommer på idén att smita in någonstans, det är nog den enda möjligheten. Om hon från början smet in 5 gånger på en runda, så är vi nu nere på 0 eller högst 1 gång per runda, vilket gör mig ganska nöjd med min strategi.
Hundar fungerar lite som vi människor, det vi håller på med varje dag, det blir snabbt en vana/ovana, och det kommer vi att hålla på med även om vi inte alltid är medvetna om det.
Bryter vi vanan dvs om vi inte har möjlighet att utföra det, då kommer vi efter ett tag att ha glömt bort det och ibland fattar vi inte ens varför vi höll på med det.
Så jag bryter hennes ovana att smita in i folks trädgårdar.
Då slipper hon hålla på med huvudräkning och känna sig smart:))

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar